Farfars anor

Farmors anor

Morfars anor

Mormors anor

Register 

Länkar till register rörande olika socknar i Dalarna. Se min gamla nedlagda hemsida på:

https://web.archive.org/web/20180908130250/http://jernbergs.org/hem/j-rna-socken.html

Lokgården i Östra Storbyn, Våmhus ca 1923

Bakre raden från vänster; Karin (1908-1997), Lars (1902-1974), förmodligen Erik (1892-1946), Anna Matsson (1892-1965), Lok Anders Ersson (1894-1958) Erik (1920-2011). 

Främre raden från vänster: Grym Anna Nilsdotter (1873-1953), Nils (1916-2006) samt Lok Erik Olsson (1867-1940)

Gården 1959, bilden från Arkiv Digital (AB Stockholms Aero 4801-6400 F:6022_R (1959) Bild 29 (AID: v892533.b29)).

.

Exempel, släkttavla från tinget i Vika 19 maj 1688. Bilden från Riksarkivet.

(Kopparbergs län och Stora Tuna tingslags häradsrätt (KLHA X), Domböcker, SE/ULA/10590/A I/1 (1687-1689), bildid: U0000060_00283).

Västerås stifts herdaminne

Här publicerar jag rättelser och tillägg till Gunnar Ekströms herdaminnen över Västerås stift. 

Del I:1 Medeltiden och reformationstiden, Västerås stad (1939)

Del I:2 Medeltiden och reformationstiden, återstående församlingar (1949)

Del II:1 1600-talet (1971) 

Ordnat efter förnamn, patronymikon och släktnamn 

.....

Andreas Olai Kärrboensis (II:1 s. 122 - 123).

Herr Anders andra hustru Elin Knutsdotter var dotter till nämndemannen Knut Ingevaldsson guldsmed i Guldsmedsbo, St Skedvi socken i Dalarna. Detta framgår av en släkttavla vid tinget i St Skedvi 5 juni 1643 (Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:10 (1643) Bild 1860 (AID: v222841.b1860, NAD: SE/ULA/10597)). 

.....

Daniel Engelberti Terserus (II:1 s. 198 - 199)

Sonen Zackarias levde 16 januari 1632 men var död 29 januari 1634 då hans änka Karin vid tinget i Leksand klagade på sina barns vägnar över arv efter sin make (Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:2 (1631-1633) Bild 2370 / sid 232 (AID: v222824.b2370.s232, NAD: SE/ULA/10597), Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:3 (1634-1636) Bild 120 / sid 8 (AID: v222826.b120.s8, NAD: SE/ULA/10597)) Karin levde ännu 1670 i Kloster, Husby i Dalarna (Husby (W) AI:1 (1670-1690) Bild 95 / sid 90 (AID: v130545a.b95.s90, NAD: SE/ULA/10414)).

.....

Ericus Henrici Sävstadiensis (II:1 s. 252f)

Ytterligare barn;

Dotter. Vid tinget i Leksand 16 januari 1632 omtalas "Nils Andersson herr Eriks måg i Bjursås" varför Erik förmodligen har en dotter som var gift med denne Nils (Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:2 (1631-1633) Bild 2370 / sid 232 (AID: v222824.b2370.s232, NAD: SE/ULA/10597)).

.....

Ericus Ingevaldi Sevalensis (II:1 s. 256)

Hans andra hustrus förnamn var, enligt tinget i Orsa 20 dec 1593, Anna. (Hela Dalarnas tingslags häradsrätt (W) AI:2 (1591-1593) Bild 1760 / sid 166 (AID: v222729.b1760.s166, NAD: SE/ULA/10391)).

Ytterligare barn i första giftet: Torbjörn Näs & Stefan Jernberg - Orsaoriginal i Genklang nr 32 s. 6 - 9 (2013). 

Anders Eriksson, nämnd som länsman i Orsa 1596-1621, bosatt i Kyrkbyn. Gm okänd.

Hans Eriksson, nämnd som länsman i Orsa 1625-1626, bosatt i Kyrkbyn. Gm okänd.

.....

Georgius Georgii Asperus (II:1 s. 323).

Hans hustru Karin Persdotter var dotter till kh i Grangärde, Petrus Andreas Sverdsjöensis, se denne.

.....

Halvardus Nicolai (I:2 s. 363f).

Enligt dottern Julianas dödnotis hade han tidigare varit kaplan i Leksand innan han flyttade till Norr- och Söderbärke.

(Orsa FI:1a (1672-1691), f. 15v).

Barn:

Juliana Halvardsdotter, född 159(3), begravd 4 juni 1676 (83 år). Bosatt i Kyrkbyn, Orsa. Förmodligen gift med en i övrigt okänd Erik. Se T. Näs  och S. Jernberg: Orsaoriginal, Genklang nr 32 (2013) medlemsblad för Ovansiljans Släktforskare.

.....

Isacus Olai Lexander (I:2 s. 419 - 421, II:1 s. 376 - 377) Hans första hustru var dotter till häradshövdingen i Borgå län 1558 Joakim Bulgrin. Om denne se vidare SBL. Detta framgår av att herr Isak och hans dotterson Zackarias vid tinget i Vifolka härad 18 februari 1619 bevisade att Zackarias rätta börd var skattehemmanet Hyppinge i Östra Tollstad socken i Östergötland (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:6 (1617-1629) Bild 2330 (AID: v210541.b2330, NAD: SE/VALA/0382503) tillfällighetsfynd meddelat av Olle Elm). Hyppinge hade Joakim Bulgrin erhållit av Gustaf I 1557 (GIR 27 s. 163). Herr Isaks andra hustru var Elin vilket framgår av tinget i Leksand 18 januari 1632 (Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:2 (1631-1633) Bild 2370 / sid 232 (AID: v222824.b2370.s232, NAD: SE/ULA/10597)). Om dessa personer se vidare min artikel i Genklang nr 55 - Vem var herr Isaks i Orsa första hustru?

.....

Matthias Petri Tunensis (II:1 s. 660)

Förmodligen identisk med herr Mats Persson vilken nämns 1630 som kaplan i Malung då han hade sålt sin efter fadern ärvda jord i Borlänge till sin svåger Knut Olofsson (Lagmanstinget i St Tuna 28 juni 1633, Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Västmanlands län, EXIa:12 f. 590v). 

.....

Petrus Andreae Sverdsjöensis (II:1 s. 762)

Ytterligare barn:

Kerstin Persdotter, gm Ingel Gregersson (Svinhuvud), död omkring 1623, länsman i Gylle, St Tuna i dennes 2:a äktenskap (g 1:a med Agneta Tomasdotter, dotter till fogden i Borlänge, St Tuna Tomas Simonsson Finne (Släkttavla vid tinget i St Tuna 21 okt 1685, Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:27 (1685-1686) f. 271v).

Karin Persdotter, född 159(6), begravd 19 mars 1682 i Floda. Att hon är dotter framgår vid tinget i Svärdsjö 23 juni 1641 (Kopparbergs,Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt AI:8 (1641-1642) f. 68b r.) G 1:a med Petrus Laurentii Cuprimontanus och 2:a med Georgius Georgii Asperus

.....

Petrus Johannis Orsensis (II:1 s. 781).

Herr Per i (Stora) Tuna nämns vid tinget i Orsa 9 jan 1662 som broder till "länsmannen". Länsmannen vid denna tid var Olof Hansson i Kyrkbyn och sålunda var herr Per son till länsmannen Hans Olofsson och Anna Andersdotter, den sistnämnde sondotter till herr Erik - Ericus Ingevaldi Sevalensis, se ovan. 

.....

Petrus Laurentii Cuprimontanus (II:1 s. 795)

Hans hustru Karin Persdotter var dotter till kh i Grangärde, Petrus Andreas Sverdsjöensis, se denne.

.....

Petrus Nicolai (Grytnensis) (I:2 s. 631)

Var redan i november? 1591 kaplan i By. (Hela Dalarnas domböcker, KLHA Serie I AI:2 1591-1593, maskinf. 1v - se domboksavskrift ovan).

.....

Bolinder, släkter

Jag har kommit att intressera mig för släkter med namnet Bolinder, detta för att jag på min farmors sida härstammar från en kusin till vice pastoren i Vaksala i Uppland Erik B. (1759-1818). I Sveriges dödbok9 återfinns vid sökning 740 personer med detta namn.

Följande olika släkter har jag funnit:

Upplandssläkterna Bolinder

1. Industrisläkten – Bolinder. Utgående från vice pastoren i Vaksala socken Erik Bolinder (1759-1838).
2. Utgående från skattebonden i Bälby, Håbo-Tibble socken Per Persson (1762-), två sonsöner (kusiner) tog sig namnet Bolinder.
3. Utgående från dragonen Anders Rehn på Bålsta i Yttergran socken (1801-1868), barn tog sig namnet Bolinder.
4. Utgående från Anders Andersson Bolinder i Toppmyra i Dalby socken (1794-1828).

Släkten Bolinder från Hälsingland

1. Utgående från komministern i Trönö, Petrus B. (1698-1767). Se Släktkalendern 1913, 1917 och 1930.

Vilken var Karin Knutsdotters i Grangärde härkomst?[1]

Karin Knutsdotters i Sörvik, Grangärde ursprung har gäckat många släktforskare. Då hon anges komma från en välkänd bergsfrälsegård med kopplingar till det medeltida frälset i Dalarna har många varit intresserade att försöka finna hennes härkomst men mig veterligt har ingen ännu lyckats med detta. Genom att sammanställa tidigare tillgängliga dokument och en del andra förbisedda går det emellertid att i alla fall delvis lösa hennes härkomst från Stjärna- och Svinhuvudsläkterna.

Bakgrund

Karin anges i Grangärdes äldsta husförhörslängd vara född 27 nov 1611 i ”Klingsbo i Skedwij”.[2] Hon avled förmodligen i början av mars månad 1691 och begravdes 15 mars.[3] Hon och hennes make Olof Johansson var bosatta i Sörvik där han skall vara född 8 aug 1610, och begravdes 17 juli 1687.[4] Parets vigsel har inte gått att återfinna i Grangärdes äldsta vigselbok 1628-1684.[5]

Karins syskon

Vid genomgång av domböckerna för Stora Skedvi framgår det att Karin tillsammans med sina systrar hu Kerstin, hu Anna (avliden) och hu Margareta Knutsdöttrar hade sålt sin mödernejord, en systerdel, i Klingsbo till Per Jönsson, vilken erhöll fasta på detta köp 18 juni 1661.[6]

Vid detta ting framgår även att samma Per Jönsson fick fasta på Mickel Jönssons (162(6)-1686) del i Klingsbo som denne hade ärvt av sin halvbroder Knut Knutsson (161(7)-1657).[7]

19 september 1653 daterar hustru Margareta Knutsdotter i Stockholm ett brev där hon säljer sin del i Klingsbo till Peder Jönsson, hon nämner även att hennes broder var Knut Knutsson.[8] Sålunda kan vi se att syskonskaran bestod av minst fem helsyskon och ett halvsyskon.

Mickel Jönsson var bosatt i Klingsbokvarnen där var även hans fader Jöns Andersson (159(4)-1653) och moder Anna (158(4)-1652) bosatta.[9] Mickels moder anges vid tinget i St Skedvi 14 juni 1679 vara sondotter till Jöns Bengtsson i Klingsbo.[10]

Knutar i Klingsbo

Leif Olofsson i Säter gjort en grundlig genomgång av bergsfrälsegården Klingsbo, dess invånare och historia.[11] Han redovisar i sin bok två olika Knut i Klingsbo som var verksamma vid tiden omkring Karins födelse. Knut Andersson i Hagen i Klingsbo samt dennes svåger Knut Ingelsson, där den senare var farbror till Per Jönsson som köpte systrarna Knutsdotters mödernearv.

Knut Andersson i Hagen i Klingsbo blev 1613 dräpt av sin svåger Karl Olofsson i Klingsbo,[12] han var redan 1605 gift med Karin Ingelsdotter då de detta år sålde en systerdel i Klingsbo till Hans Persson i Nygården.[13] Ett dokument från 1616 anger att Karin Ingelsdotters make hette Knut Svenske samt i utredningen från 1638 anges Karin bo i Svenskbo i St Skedvi.[14] Möjligen var Knut son till Anders Svenske i Svenskbo som antecknas i handlingarna 1551-1575.[15]

Nästa Knut, Knut Ingelsson i Klingsbo, nämns i handlingarna mellan 1608-1620 och hans änka Malin till 1640.[16]

Ytterligare en Knut

Då vi känner till att Mickel Jönssons moder hette Anna kan, varken Knut Andersson som var gift med Karin Ingelsdotter eller hans svåger Knut Ingelsson vilken efterlevdes av änkan Malin, vara föräldrar till syskonen och deras halvbroder varför det måste röra sig om en tredje Knut.

Denna Knut var förmodligen inte var bosatt på Klingsbo,  han har i alla fall inte avgett några spår i källorna fram till 1620-talets mitt.

Modern Anna, som var sondotter till Jöns Bengtsson, var, med tanke på sonen Mickels förnamn, förmodligen dotter till Jöns Bengtssons son Mickel Jönsson vilken först var bosatt i Kämparvet i St Kopparbergs socken men senare flyttade till Skålbo i St Skedvi.[17]

Härstamning från Stjärna- och Svinhuvudsläkterna

Jöns Bengtsson i Kämparvet var dotterson till bergsfogden Kristoffer Olofsson (nämnd 1500-1531) och hans hustru Anna (levde 1546) på Korsnäs.[18] Jöns moder Beata Kristoffersdotter blev i sitt förmodligen andra gifte gift med väpnaren Jon Larsson (död omkr. 1561) på Hallsta i Björksta socken i Västmanland samt moder till döttrarna Anna gm Per Birgersson (Björnram av Skälby)(död 1587), Kerstin gm Anders Andersson (död omkr. 1566) samt Karin gm Nils Jönsson (Lidasläkten)(död omkr. 1591).[19]

Kristoffer Olofsson var i sin tur son till Olof Olofsson (6-uddig stjärna) (död 1498) och hans hustru Ingeborg Jönsdotter (Svinhuvud) – bergmästaren Jöns Hanssons dotter på Höjen.[20]

Släkten kan sålunda sammanställas med denna förenklade släkttavla: 

[1] Jag tackar Leif Olofsson, Torsten Berglund och Anders Winroth för konstruktiva synpunkter och värdefull hjälp.

[2] Grangärde AI:1 (-1686) maskinf. 30r

[3] Grangärde C:2 (1684-1726) maskinf. 118v.

[4] Grangärde C:2 (1684-1726) maskinf. 115v.

[5] Grangärde C:1 (1628-1684) maskinf. 121r – 137r.

[6] Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:5 (1661) Bild 540 / sid 51 (AID: v222783.b540.s51, NAD: SE/ULA/10593)

[7] St Skedvi C:1 (1650-1703) s. 176 och s. 237.

[8] I Klingsbo gårdsarkiv, Sockenarkivet, St Skedvi.

[9] Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:11 (1644-1645) Bild 3750 / sid 79 (AID: v222843.b3750.s79, NAD: SE/ULA/10597) Olofsson (1986) s. 50.

[10] Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:21 (1679) Bild 310 / sid 29 (AID: v222810.b310.s29, NAD: SE/ULA/10593)

[11] Olofsson, Leif, Klingsbo i Stora Skedvi från medeltid till nutid (Säter 1986).

[12] Olofsson (1986) s. 40f

[13] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2720 (1602-1642) f. 268r.

[14] I Klingsbo gårdsarkiv, Sockenarkivet, St Skedvi.

[15] Olofsson, Leif, Gårdar och byar i Stora Skedvi socken. Gårdsnamn och ortnamn, deras betydelser samt tillhörande personhistoria (Säter 1993) s. 169.

[16] Olofsson (1986) s. 38 och 112

[17] Olofsson (1986) s. 31 och 44.

[18] Genealogica (o) 62 Bild 2140 (AID: v914686.b2140, NAD: SE/RA/7500001). Olofsson (1986) s. 31.

[19] Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/126 (1649), bildid: A0068045_00297, Almquist, J. E, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611) (Stockholm 1960) s. 34, 50 samt 59.

[20] Boethius, Bertil, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott. Uppkomst, medeltid tidig vasatid (Uppsala 1965) se bla s. 51, 214 samt 578f. Svenskt Biografiskt Lexikon, häfte 171 (Stockholm 2020) s. 25, 30ff.